Skola och utbildning

Vi vill ha:

  • En skola för lärande
  • En skola som rustar barn för framtiden
  • En skola som är utmanande och stimulerande
  • En skola som ställer krav
  • Fokus på de första skolåren

Inget är så viktigt för Sveriges framtid som att vi utbildar våra barn. Det är glädjande att se att vi de senaste åren har förbättrat vår måluppfyllelse i förhållande till andra kommuner i Sverige. Den stora utvecklingen har skett i åk 9. Tyvärr ser vi alarmerande signaler om att vi inte fullgör vårt uppdrag i de lägre årskurserna. Orsakerna till detta är sannolikt flera och varje problem måste lösas individuellt.

Barn får inte tillåtas halka efter utan åtgärder

Vi måste få bättre kontroll på vilka kunskaper barnen faktiskt har i varje årskurs för att kunna sätta in rätt resurser vid exakt rätt tidpunkt. Kontinuerliga uppföljningar måste göras i alla årskurser. Vi måste följa årskurserna och klasserna på individnivå över tid då vi har ett relativt litet elevunderlag vilket kan göra statistik svårtolkad. Resultatet i åk 9 har förbättrats avsevärt sedan 2015 men i åk 6 är nivåerna låga. Det är uppenbart att vi inte ger barnen i de lägre årskurserna de grundläggande kunskaper som är vårt ansvar.
Till skillnad från utvecklingen i åk 9 så har resultaten försämrats de senaste åren.
En del av problemen härrör från att vi är dåliga på differentiering av lärande. Vi måste tillse att lärarna kontinuerligt arbetar med att även de svagaste eleverna förstår allt, samtidigt som de som har det lätt för sig stimulerats och utmanas på ett konstruktivt sätt.

Fokusera på första skolåren

De allra flesta barn ska kunna läsa efter åk 1, alla ska kunna läsa efter åk 2. Att kunna läsa är en förutsättning för fortsatt lärande och kan man inte det kan man inte heller på ett enkelt sätt tillgodogöra sig annan kunskap.

Höga förväntningar

Ett framgångsrikt barn från en studieovan familj är bra för hela familjen. Att ställa höga krav är också ett sätt att visa att man tror att barnet kan. Den svenska skolan är inte så svår att inte varje barn ska kunna få godkänt i alla ämnen (lägst E).
Delaktiga föräldrar är viktiga. Hur kan vi göra för att göra för att i högre grad involvera föräldrarna i sina barns skolgång? Vi kan börja med att hämta exempel från andra skolor där man har ökat föräldradelaktigheten.
Vi måste bli bra på att inspirera och engagera barnen hur deras egen framtid skulle kunna se ut. Som utbildningsinstans ges vi möjligheten att kunna lyfta barnets horisont över vad de förnimmer vara ”verkligheten”. Den lilla skillnaden kan vara avgörande för ett barns framtid.

Barn i behov av särskilt stöd

I Askersund finns det precis som i många andra kommuner många barn som har svårt att tillgodogöra sig skolan utan särskilt stöd. I åk 6-9 så finns arbetsformer och organisation för att vi aktivt ska kunna arbeta med elevhälsoteam som i samråd med barn- och ungdomspsykiatrin hjälper barnen att arbeta fram strategier för att motverka att funktionsvariationer blir ett hinder i barnets vardag.
I de lägre årskurserna behöver arbetsformerna utvecklas. En ytterligare aspekt är att på de mindre enheterna är elevhälsoresurserna små och utspridda geografiskt vilket försvårar ett väl fungerande arbetssätt. I realiteten innebär det att barn med funktionsvariationen inte alltid får det stöd som de behöver för att kunna tillgodogöra sig utbildningen i de lägre årskurserna.
Att alla barn i behov av särskilt stöd ska klara skolan är ett prioriterat område 2019 – 2022 och vi behöver försäkra oss om att vi har en funktionell organisation för att kunna klara detta åtagande.

Kommunens åtagande – organisationsfrågor

De läromedel vi använder ska vara kvalitetssäkrade och vi måste ha samma
material/läromedel i alla kommunens skolor. Vi har bara ca 100 barn per årskurs.
Rektorsgruppen eller av dem utsedda lärare ska fatta beslut om vilka läromedel som ska användas i kommunen.
Åk 6 är idag placerade på Sjöängsskolan tillsammans med åk 7-9. Det har visat sig att det inte är helt oproblematiskt och på sikt är det lämpligt att åk 6 återgår till mellanstadiet.
För närvarande pågår en utredning om hur vi långsiktigt ska kunna säkra våra planeringsförutsättningar för pedagogisk verksamhet och lokalförsörjning. De ställningstaganden vi gör skall bottna i att vi ska ha en organisation som möjliggör att alla barn kan nå målen och att vi av ekonomiska skäl inte tvingas försämra kvaliteten. De pedagogiska förutsättningarna är överordnade men vi har heller inte resurser så vi har
råd med att vår skolverksamhet är dyrare än i andra kommuner.
Våra landsbygdsskolor fyller en viktig social funktion i kommunens orter och det ska vi respektera och utveckla. Vi kan dock inte utesluta olika förändringar av pedagogiska och sociala skäl. Idag är det ingen av våra låg- och mellanstadieskolor, liten eller stor, som i full utsträckning, generellt sett, har en måluppfyllelse som vi kan vara nöjda med.

  • Ordning och reda i klassrummen är en förutsättning för kunskapsinlärning.
  • Hur arbetar vi för att ha råd med bra lärare i framtiden när lärarbristen ökar? Kan vi lösa en akut lärarbrist med teknik och distansundervisning?
  • Utveckla samarbete med näringsliv och andra delar av samhället för de äldre barnen som har svårt att finna skolan som det rätta elementet för utbildning.
  • Bra barn måste kunna bli ännu bättre. Skolan ska vara utmanande för alla. Det är viktigt att lära sig studieteknik även om man har lätt för sig i skolan.
  • Fysisk aktivitet varje dag i skolan är önskvärt, likaså att alla barn varje dag äter god och näringsrik lunch.
  • Varje rektor ska ha både mandat och ansvar för elevernas prestationer i sin skola.